Månadens naturvakenhet - strosa i naturen

Här kommer det tredje inlägget i serien Månadens Naturvakenhet, denna gång om vad sinnesattraktioner är samt en övning där dessa får leda ditt utforskande av en naturplats. I seriens första inlägg berättade jag vad naturvakenhet och sitspot är. I det andra inlägget berättade jag om naturvakenhetens fem stigar samt om en enkel övning där två av dem tränas. Naturvakenhetsövningarna i denna bloggserie kommer främst från utbildningen i ekopsykologi som jag har gått under läsåret 2025/2026.

Sinnesattraktioner

Människan har traditionellt sett fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Dessa definierades och beskrevs av Aristoteles på 300-talet före vår tideräkning. Idag kan vi räkna upp till 54 olika sinnen, men det finns ingen vetenskaplig konsensus om att alla dessa är egna sinnen. Vi kan dock gissa oss till att vi har fler än de fem vi brukar räkna in. Exempel på andra sinnen utöver de vanliga är: 

  • Balanssinnet är sinnet för förnimmelse av vår position och rörelse, men även för orientering i rummet. 

  • Termoception som är vår uppfattning av värme och kyla

  • Noiciception är kroppens uppfattande av det som senare kommer att upplevas som smärta. 

  • Proprioception som är vår kroppsuppfattning och upplevelse av var vi har våra kroppsdelar

Utöver de ovanstående finns det en rad olika sinnen inom gruppen introception, det vill säga sinnen som registrerar och uppfattar vårt inre liv, som exempelvis blodsocker, blodtryck, kroppstemperatur med flera. Utifrån detta ser vi att vi kan bli medvetna om en del sinnen och deras intryck, medan andra ligger i det omedvetna.  

Varje sinne är intelligent och berättar för oss vad vi som organism behöver just nu för att överleva. Det vi dras till beror på vilket sinne som är starkast just nu. Har vi inte ätit på en längre tid kan vi uppleva en känsla av hunger, vilket är kroppens signal om att söka föda. Håller vi handen på en varm spis signalerar känselsinnet att ta bort handen för att undvika att bli bränd. Ett annat ord för denna process är sinnesattraktioner. 

Våra sinnen visar oss världen utifrån vad vi behöver veta för att upprätthålla självreglering samt homioteli, som är alla varelsers inbyggda drivkraft att upprätthålla biosfärens hälsa. Sinnena attraheras mot det i vår omgivning som vi behöver just nu för att upprätthålla balans inom oss och i vår omgivning.  

Som med många andra aspekter av vad det innebär att vara människa har vi allt mer blivit bedövade för våra sinnen och deras attraktionskraft. Vårt moderna samhälle kan beskrivas som ett där vänster hjärnhalva, vår rationella, linjära och analytiska förmåga, sätts före alla andra förmågor vi besitter. Vi utvecklas allt mer till vandrande rationella hjärnor på fötter, med begränsad kontakt med kroppen och det levande som finns i den. AI är för övrigt bara en acceleration i samma riktning. Det finns ingen räddning för mänskligheten inom AI, utan den förvärrar och påskyndar bara de kriser vi redan har över oss. Det är inte ökad tankekraft som kan hjälpa oss att finna vägar framåt, utan en återkontakt med den kroppsliga intelligens vi redan har inom oss, en intelligens som har utvecklats evolutionärt under flera miljoner år. 

Kontaktcirkeln är en fin modell som sätter sinnesattraktioner i sitt sammanhang och syfte, samt konsekvenserna av att vi blir bedövade och okänsliga mot dem. 

  1. Kroppen förnimmer något, exempelvis hungerkänsla

  2. Vi blir medvetna om förnimmelsen

  3. Utifrån förnimmelsen mobiliserar vi agerande

  4. Vi agerar, exempelvis vid hungekänsla skaffar vi mat

  5. Slutlig kontakt med omvärlden, exempelvis vi äter

  6. Assimilering och tillbakadragande: behovet är tillfredsställt och förnimmelsen stillas

  7. Stilhet: ett tillstånd av stillhet innan nästa förnimmelse triggas. 

De underliggande behoven blir inte tillfredsställda om vi inte blir medvetna om förnimmelser eller trycker undan dem. Är det jobbiga saker vi trycker undan, kan de utvecklas till trauman, sår vi bär inom oss och som på olika sätt påverkar vårt liv därefter. 

Så vad har detta med naturvakenhet att göra? Jo, genom att träna naturvakenhet kan vi också träna upp våra sinnen och vår medvetenhet om dem. Att öva naturvakenhet är därmed en strategi vi kan använda för att läka som människor. 

Strosa i naturen

Denna månads naturvakenhetsövning handlar om våra sinnesattraktioner, och du gör den genom att strosa omkring i naturen. Ta dig till ett naturområde du tycker om och låt dina sinnesattraktioner leda dig dit du går under promenaden. Försök vara närvarande i stunden och lyssna på kroppens signaler om var den vill gå och vad den vill uppleva. Märker du att du fastnar i tankarna, uppmärksamma bara vad du tänker på, släpp sedan tankarna och återgå till att uppmärksamma det runt dig och dina sinnesattraktioner. 

Känner du en intressant doft, låt doftsinnet vägleda dig till doftkällans plats. Ser du något intressant som lockar dig, gå dit och utforska det. Du kanske blir nyfiken på hur det du ser känns, det vill säga ditt känselsinne attraheras av det du ser. Gå dit och utforska medvetet med din känsel. 

Svenska akademiens ordbok beskriver ordet strosa som "vandra utan brådska" och "gå och driva utan mål". Så låt dina sinnesattraktioner driva dig vidare till nya upptäckter! 

Då har vi kommit till slutet av den andra delen i serien om naturvakenhet. Vi ses om en månad! 

Nästa
Nästa

Innanförskapet - att hitta hem i en tid av polykriser