Kriser som vägvisare del 2: Munkmodellen i praktiken

I min förra bloggpost om Kriser som vägvisare gick jag igenom lite hur Munkmodellen (Doughnut economics) fungerar. I den här bloggposten tänkte jag berätta om hur Munkmodellen används i praktiken och vad de har lett till.  Jag tänkte specifikt berätta om hur Munkmodellen används i Amsterdam, Tomelilla kommun, och Kristianstad

Munkmodellen i praktiken: Amsterdam

Startpunkten och drivkrafter

Amsterdam började arbeta med Munkmodellen 2020 genom att skapa sin “Doughnut City Portrait”. Detta initiativ drevs av ett samarbete mellan DEAL (Doughnut Economics Action Lab), Circle Economy, C40 och Biomimicry 3.8. Staden organiserade flera möten med invånare för att skapa stöd för City Doughnut, som var kopplat till den cirkulära strategin. Denna strategi såg en cirkulär ekonomi som vägen att hålla sig inom planetens gränser.

Centrala mål och strategier

Amsterdam satte upp flera specifika mål inom ramen för Munkmodellen, inklusive att halvera användningen av nya råmaterial till 2030 och uppnå en helt cirkulär stad till 2050. Staden fokuserade på tre nyckelområden: konsumentvaror, den byggda miljön och mat och organiskt avfall. Doughnut Economics integrerades också i “Mobility Vision” (‘Amsterdam makes space’), som betonar behovet av att göra svåra val i den begränsade öppna ytan staden har, med hänsyn till sociala, ekologiska och kommunala genomförbarhetsgränser.

Amsterdam City Doughnut

Amsterdam City Doughnut är den lokala anpassningen av Munkmodellen. Den togs fram genom ett samarbete mellan staden, DEAL (Doughnut Economics Action Lab) , Circle Economy och andra organisationer. City Doughnut använder indikatorer för att mäta framsteg inom sociala och ekologiska mål. Staden har också introducerat ett nytt bidragsprogram för initiativ som bidrar till Doughnut, i ett försök att bryta organisatoriska silos. 

Sektorsspecifika tillämpningar

Amsterdam har tillämpat Munkmodellen i flera sektorer, inklusive byggsektorn, energisektorn och matproduktionen. Staden har också fokuserat på social inkludering och samarbeten med företag och organisationer. Amsterdam Doughnut Coalition, ett nätverk av över 30 organisationer inklusive samhällsgrupper, företag, akademi och lokal regering, spelar en avgörande roll för att driva modellens implementering. Denna koalition är förbunden till att bädda in Doughnut-principer i praktiken, vilket är avgörande för stadens framsteg mot att uppnå sina hållbara mål. Koalitionens ansträngningar stöds av stadens bidragsprogram för initiativ som bidrar till Doughnut, i ett försök att bryta organisatoriska silos.

Resultat och effekter hittills

Kvantitativa och kvalitativa utfall

Amsterdam har sett några lovande resultat från implementeringen av Munkmodellen. Stadens klimatrapportering 2023 visar en minskning av växthusgasutsläpp, med koldioxidutsläpp som 2/5 sjönk till cirka 3 760 kiloton 2022, en minskning med 6 % jämfört med 2021. Denna trend tyder på att Amsterdams ansträngningar bidrar till att minska dess ekologiska fotavtryck. Men stadens totala materialförbrukning fortsätter att öka, vilket indikerar att ansträngningarna för att minska konsumtionen inte har varit tillräckliga. Effekten av de senaste cirkulära ekonomiska initiativen förväntas vara lägst i den byggda miljön, som står för 30 % av Amsterdams växthusgasutsläpp.

Framgångar

Amsterdam har uppnått flera framgångar genom implementeringen av Munkmodellen. Staden har sett en minskning av växthusgasutsläpp och har introducerat nya bidragsprogram för initiativ som bidrar till Doughnut. Dessutom har staden skapat en stark koalition av organisationer som arbetar för att bädda in Doughnut-principer i praktiken.

Munkmodellen i praktiken: Tomelilla kommun

I Sverige har Tomelilla kommun tagit Munkmodellen till hjärtat. Som en del av Sveriges klimatkommuner använder de modellen för att kartlägga sina utmaningar och sätta mål för en hållbar framtid. I deras kommunporträtt 2024 syns tydligt var de lyckas – och var det finns brister:

Område Status i Tomelilla

Bostad ✅ Balans uppnådd

Social jämlikhet ✅ Balans uppnådd

Klimatförändringar ❌ Behov av åtgärder

Biologisk mångfald ❌ Behov av åtgärder

Jämställdhet ❌ Behov av åtgärder

Hälsa och utbildning ❌ Behov av åtgärder

Porträttet har blivit grunden för kommunens klimatprogram och livskvalitetsprogram, där man arbetar aktivt för att minska koldioxidavtrycket och förbättra invånarnas välfärd.

Arbetet i Tomelilla inleddes 2021 genom ett samarbete med RISE (Research Institutes of Sweden) i en förstudie med titeln ”Donutekonomi som utvärderingsverktyg för Livskvalitetsprogrammet”. Studien utforskade hur donutekonomi kunde tillämpas i Tomelilla och visade att donutmodellen kan bidra till att skapa en tydlig bild av sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter i hela kommunen. Detta underlättar det gemensamma arbetet för att främja en hög livskvalitet. Sedan dess har kommunen arbetat med donutekonomi inom flera olika arbetsområden.

År 2022 började de använda donutekonomi-indikatorer som en del av sin hållbarhetsrapport. År 2024 döpte de om hållbarhetsrapporten till ”Kommunporträtt”, då den nu baseras på en ”Donut Data Portrait” som utvärderingsverktyg för Livskvalitetsprogrammet. De utforskar även hur donutekonomi kan användas för konsekvensbedömning och beslutsfattande, och planerar att utveckla ett verktyg som är anpassat till Data Portrait.

Tomelilla beviljades medel för att utforma en ny grundskola baserad på donutekonomins principer. Ett team har fått i uppdrag att utveckla planer för hur man kan skapa en utbildnings- och fritidsmiljö som sätter en standard för frågan om vad det innebär att arbeta mot en trygg och rättvis värld för framtida generationer. De har undersökt allt från materialanvändning och lokal energiproduktion till naturliga lekmiljöer och livsmedelsproduktion på plats, samt hur skolan kan fungera som en gemensam resurs och skyddsrum. Kommunen har även tagit fram en ny approach för upphandling – med öppen planering förankrad i principerna innan budgeten sätts.

Kommunen har använt ramverket ”Doughnut Unrolled” med dess fyra linser som ett verktyg för dialog inom förvaltningen och med privata aktörer samt invånare. Under åren har flera workshops genomförts, bland annat en workshop med fokus på övergivna hus och visionära medborgardialoger i samarbete med en masterstudent och professor från universitetet i Freiburg. Snart kommer de även att använda donutekonomi i medborgardialogen kopplad till uppdateringen av översiktsplanen.

Munkmodellen för Kristianstads kommun

I ett projekt som drivs av Oxfam och ABF Skåne har vi på Shift10 nu äran att vara med och utforma ett kommunporträtt enligt Munkmodellen för Kristianstad kommun.

En första version av porträttet kommer presenteras på Kristianstads dagen den 10e Maj och förfinas i en heldags workshop där allmänheten är inbjuden.

Kristianstad är sårbart för klimatförändringar, särskilt översvämningar på grund av sitt låglänta läge och närhet till vatten. Kommunen har ett aktivt klimat- och miljöarbete med målet att bli klimatneutral till 2030. Initiativ inkluderar utbyggnad av fjärrvärme, konvertering av oljepannor till träpellets, produktion av biogas från avfall och satsningar på hållbara transporter.

Kommunen deltar i programmet “Viable Cities” för att minska utsläpp från transport och jordbruk, de största källorna till växthusgaser. Målet är att halvera energianvändningen per person till 2030 jämfört med 2008 och att 50 % av alla resor ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik.

Med Kristianstads redan startade initiativ och ambitioner har vi förhoppningen att Munkmodellen kommer vara ett bra vertkyg att realisera dessa, precis som för systerkommunen Tomelilla.

Hur kan fler använda modellen?

Munkmodellen är flexibel och kan tillämpas på organisationer, städer, regioner och länder. Doughnut Economics Action Lab (DEAL) stöttar samhällen och företag som vill arbeta med ramverket. På Shift10 är vi medlemmar i DEAL och hjälper kommuner och organisationer att:

• Skapa konkreta lösningar för hållbarhet och rättvisa.

• Inspirera till omställning genom att visa på framgångsrika exempel som Tomelilla.

• Bygga en framtid där människor och natur kan frodas tillsammans.

En möjlighet att forma framtiden

Den planetära krisen vi står inför är också en chans att tänka om. Munkmodellen ger oss verktygen att skapa en ekonomi som:

• Är regenerativ – återställer ekosystem istället för att utarma dem.

• Är inkluderande – säkerställer att ingen lämnas utanför.

• Är lokalt förankrad – förändring börjar i våra egna samhällen.

Tomelilla är en föregångare, men fler behöver följa efter. Vill du vara med och forma den här framtiden?

Vad tycker du?

• Hur tror du att Munkmodellen skulle kunna tillämpas i din kommun eller organisation?

• Vilka steg kan vi ta tillsammans för att skapa en mer hållbar och rättvis värld?

Läs mer:

• Kate Raworths bok Doughnut Economics

• DEALs hemsida

• Tomelillas kommunporträtt 2024